Vip

Usch vilken dag. Kom på mig själv nyss att jag gick runt här och pulade i lägenheten med tårar som rann ner för mina kinder. Allt känns upp och ner i min värls för tillfället och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Jag VET att jag borde le dygnet runt på grund av allt som händer. Det är inte det att jag inte gör det, men ibland orkar jag inte bara le inför alla.  Jag är så fruktansvärt tacksam för allt som händer, jag är verkligen det. Jag är så tacksam för att jag har världens finaste familj som är friska och krya, jag har en sambo som älskar mig och som jag älskar tillbaka, vi fick den finaste lägenheten, vi har en mysig vår att se framemot, jag har mina fina vänner. Jag vet att jag är lyckligt lottad och jag är tacksam varje minut av livet av all lycka jag får känna.

Meeen, bakom allt detta så ska det hela tiden hända saker som gör att man inte kan glädjas fullt ut. Jag är så trött på folk som kallar sig mina vänner som man sen hela tiden får höra hur dom snackar bakom ryggen på mig.Helt ärligt är det så mycket fel på mig, min , sambo, min familj och mina vänner - SKIT i att umgås med mig. Svårare än så är det inte! Den senaste tiden har jag verkligen insett vem som är mina riktiga vänner.

I augusti hände det en väldigt speciell grej, jag vill bara lyfta luren direkt till två av mina kompisar för att berätta men i samma stund som jag skulle lyfta luren ångrade jag mig. Jag visste hur både skulle reagera och ingen skulle bli speciellt glad. Då insåg jag en del om både mig och dessa två personerna. Egentligen skiter jag i vilket men det gör ändå så jävla ont i hjärtat. Som tur var har jag fler fina vänner som jag kunde dela med mig till och dessa blev eld och lågor - tack för att ni finns i mitt liv!

Sen bråkar jag fortfarande med Vesta. Jävla idiotföretag och min chef där har verkligen bevisat vilken idoiot hon är. Jag bad om ett arbetsgivaintyg och mitt betyg veckan efter jag slutade. Tror ni jag fått det än? NEJ! Vesta är ett jävla (förlåt uttrycket) "fittföretag" som tror dom kan göra hur dom vill. Igår när jag fick min lönespec. rann min bägare över! Då har idioten till chef ändrat min tidrapport för andra månaden i rad och tagit bort dagar som jag både jobbat och haft semester. Och dessutom tagit bort all min provison för sista månaden, skojja min dojja. Jag är RASANDE på det jävla företaget. Jag har så god lust att ringa någon tidning och berätta hela historien om hur företaget agerar. GAHH!

Sen är det lite annat smått skit också men det löser sig. Men jag är så trött på att folk inte kan sköta sig och bara vara kloka och förståndiga människor. Tänk så mycket lättare allt hade varit då!!

Och nej nu säger jag inte att jag är guds bästa barn, absolut inte. Men jag gör det jag ska och sköter mig så att ingen annan ska bli lidande.

Förlåt för ett extremt tråkigt inlägg men jag var så ilsken och tårarna bara forsar så jag kände att jag var tvungen att skriva av mig lite.

Jag hoppas bara allt löser sig nästa månad så vi kan få njuta av allt underbart som sker utan denna ständiga värken och oroskänslan i magen.

Jag säger det igen,jag är glad, lycklig och så tacksam för allt som livet ger mig, men även solen har sina fläckar..